I februari 2007 beslutade Finansinspektionen att implementera Basel II:s rekommendationer och regleringar som resulterade i införandet av ett kapitalkrav för operativ risk. Internmätningsmetoden är den mest sofistikerade metoden för att beräkna ett kapitalkrav och utgår ifrån faktiska operativa förluster och ämnar att, utifrån dessa, modellera de risker som uppstår i samband med den operativa verksamheten. För att Finansinspektionen ska godkänna en internmätningsmetod kräver de att den inkluderar både intern och extern förlustdata. Vid användande av extern förlustdata är det viktigt att inse att en extern förlust inte är direkt representativ för en annan bank än den där den inträffade. Banker försöker därför ta fram metoder för att kunna skala externa förluster i ett försök att göra dem representativa för sin egen verksamhet.Syftet med denna studie är att utveckla och testa en metod för skalning av extern förlustdata.Teorierna kring skalning bygger idag till stor del på att låta bankspecifika variabler så som omsättning, antal anställda och geografisk placering vara förklarande för storleken av förluster hos olika banker.

Bakgrund och problem: För att öka stabiliteten i det finansiella systemet utvecklades ettinternationellt regelverk för kapitaltäckning, Basel I. Regelverket innebar att banker skullehålla ett visst minimikapital för att skydda sig mot risker. Det visade sig dock att regelverketinte gav ett fullständigt skydd mot risk, vilket ledde fram till ett reviderat regelverk, Basel 2.Operativa risker har blivit allt vanligare på senare år bland annat tillföljd av globaliseringen.Det nya regelverket innebär att operativ risk liksom kreditrisk och marknadsrisk har blivit enegen riskkategori. De metoder som används för att kvantifiera operativ risk är fortfarande iinledningsfasen. Detta ihop med att det är en svår gränsdragning av begreppet operativ risk tillandra risker, gör det till ett relevant område att studera.

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad.

Bakgrund: Pre-operativ ångest är en subjektiv upplevelse och vanligt förekommande. För patienten leder det här bland annat till ökad smärta, behov av mer narkosmedel, längre tid för återhämtning och ytterligare vårdtid. Det finns ett antal bedömningsinstrument för att mäta pre-operativ ångest, såväl som interventioner för att lindra den.Syfte: Att med en litteraturstudie beskriva vilken effekt omvårdnadsåtgärder har vid pre-operativ ångest.Metod: Uppsatsen baserades på en litteraturöversikt av studier som belyst effekten av interventioner för att lindra pre-operativ ångest. Tio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning och noggrann bearbetning för att besvara syftet.Resultat: Resultatet av de tio artiklarna skapade tre övergripande rubriker som visar på effekten av de studerade interventionerna på pre-operativ ångest. Interventionerna delades sedan in efter likheter vad gällde interventionstyp.

Inledning:BaselkommitténharsinarötteridenfinansiellaoronsomuppstodnärBrettonWoods-­?systemetkollapsade1973ochiochmedskuldkriseniLatinamerikaibörjanpå80-­?taletbörjadearbetetmedBasel-­?regelverkenvilketocksåresulteradeibegreppetoperativrisk.Operativriskharfunnitssålängesomenmänniskaellersystemvaritansvarigförettekonomisktsystemmenharpåsenaretidfåttenalltviktigareroll.Syfte:SyftetmeddennastudieärattundersökaomrapporteringenavoperativariskerförfinansbolagmedinvesteringsverksamhetharförändratssedanBaselIIinfördes.VivillocksåundersökaomdetkanfinnasettsambandmellanrapporteringavoperativariskerochbolagenssoliditetMetod:Förattsehurrapporteringenavoperativriskförändratsövertidharvianväntossavenpanelstudie.Förattundersökaomdetärskillnadihur?Små-­?bolag?och?Stora-­?bolag?rapporteraroperativriskharviutförtettt-­?testochförattseomdetkanfinnasettsambandmellanbolagensrapporteringavoperativriskochderassoliditetharvianväntossutavenregressionsmodell.Slutsats:Idenstudiesomutförtshardetintegåttattkonstateraettsignifikantsambandmellanrapporteringenavoperativriskochbolagetssoliditet.Vihardäremotmedstudienkunnatvisaattrapporteringenavoperativariskerharökatsignifikantidenkonstrueradegruppen?Små-­?bolag?sedanBaselIIimplementerades2008..

Bakgrund: Företag utsätts dagligen för olika former av risk och osäkerhet. Efter2008 års finanskris där många företag hamnade i finansiellttrångmål, då det var oförberedda på finansbubblans konsekvenserblev riskhanteringen inom tjänsteföretag mer uppmärksammat. Huridentifierar och hanterar egentligen tjänsteföretag operativ risk ochtill vilken grad använder dem sig av försäkringar? Och hur förhållersig den praktiska riskhanteringen i relation till akademisk teori?Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse i hurtjänsteföretag identifierar och hanterar operativ risk med hjälp avolika försäkringar och sedan jämföra med teori gällanderiskhantering.Metod: En kvalitativ fallstudie som bygger på intervjuer riktade mot ettspecifikt företag för att djupare kunna studerariskhanteringsprocessen och deras hantering i form av försäkringar.Vi har även valt att komplettera med information från företagetsårsredovisningar.Resultat: Resultatet av vår undersökning styrker den teoretiska kopplingen tillpraktiken. När det kommer till begrepp som risk, riskhantering ochriskhanteringsprocess anser vi att det finns ett starkt sambandmellan teorins tolkning av dessa och den praktiska tolkning samttillämpning.

En ruptur av främre korsbandet leder till instabilitet samt funktionsnedsättning i knäet. Det råder i dagsläget delade meningar om behandlingsmetoderna vid denna skada. Oavsett om skadan behandlas operativt eller konservativt så har sjukgymnasten en viktig roll i rehabiliteringen. Patienter kan själva välja var de vill få sin vård, vilket kan leda till att erfarenheten av skadan ser olika ut mellan sjukgymnaster. Detta kan resultera i att synen på operativ kontra konservativ behandling ser olika ut.

I och med Militärstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gått ifrån att vara en debutant i doktrinära sammanhang till att faktiskt genomföra doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit säkerhetspolitiskt omvälvande och där doktrinutvecklingen globalt har accelererat under åren som följt efter 9/11. För att få djupare förståelse och insikt för doktrinutveckling går uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrån ett vetenskapligt angreppssätt.Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att få en djupare förståelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rådande doktrin har..

Denna uppsats syftar till att skapa en bild över dels bankers attityder till de nya reglerna om kapitaltäckning, dels vilken påverkan de nya reglerna kommer att ha på banker. Uppsatsen bygger på en induktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empiri har huvudsakligen samlats in genom intervjuer med representanter från den svenska finansiella sektorn. Slutsatser:Cirka tio institut kommer att välja att tillämpa Internal rating based approach (IRBA) vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk. IRBA förväntas sänka det befintliga kapitalkravet.

SammandragStudien omfattar ämnesområdena operativ miljö i instabila stater, tillsammans med militär operativ och taktisk logistik. Eftersom den operativa miljön och också syftet med det militära maktmedlet i viktiga avseenden är särskiljande vid stabiliseringsoperationer, i jämförelse med reguljär krigföring, innebär detta att även anpassningsbehoven för logistiken förändras.Syftet med studien är att beskriva och analysera hur logistik kan utformas vid stabiliseringsoperationer, för att därefter teoretiskt bidra till en logistik som är anpassad för de generiska dragen i denna typ av operativ miljö.Empirin till studien är framtagen från västerländska operativa och taktiska stabiliseringsdoktriner och teorin är hämtad från Moshe Kress Operational Logistics. Analysen genomförs med ett logistiksystems operationaliserade kriterier, och redovisar de framträdande anpassningsbehoven för varje skede i operationen.Resultatet visar att det framträdande behovet är att säkerställa kontinuitet i flödet, vilket förutsätter operativ flexibilitet. Undantaget är Secure-skedet där tillgänglighet, som i sin tur förutsätter överlevnadsförmåga, är det framträdande för att optimera logistiksystemet. En viktig slutsats är att Hold-skedet sannolikt innebär störst behov av anpassning och kapacitet i ett operativt logistiksystem, sett till operationen som helhet.Nyckelord: Stabiliseringsoperation, operativ miljö, logistik, Comprehensive Approach Antal ord: 17967 (18192).

Organisationer måste vara effektiva för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle. Ett sätt att förbättra sin effektivitet är att ha en ekonomisk styrmetod som är anpassad till omgivningen där organisationen har sin verksamhet. Inom processindustrin där organisationer ofta är pristagare på en världsmarknad i vilken priset styrs av råvarukostnaden, är kostnadseffektivitet en av de främsta konkurrenskrafterna. Uppsatsens syfte var att beskriva och förstå varför organisationer byter ekonomisk styrmetod och vilka konsekvenser detta får på operativ nivå. Detta är en kvalitativ studie av en organisation som är verksam inom processindustrin och nyligen har bytt ekonomisk styrmetod.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvaraför rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Detsker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var attöka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering ochvilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulterbedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras förkunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in påkravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser ochpsykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräftakandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultenshelhetsbedömning.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.

Det är ofta svårt att genomföra förändringar inom kommuner. Svårigheterna med att genomföra förändringar beror på att det enligt kommunallagen råder självstyre i kommuner och att det därför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbättrings- och effektivitetsområden. Kommuner jämför sig således med varandra för att lära sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den här studien är att jämföra en operativ nivå, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.